Kryssningsrapport

Så då var man hemma från årets Low Carb Cruise. Den amerikanska varianten av vår finlandskryssning. Större båt med fler folk totalt men betydlig färre deltagare i själva konferensen. Vi var ”bara” ca 200 jämfört med de 500+ vi var på vår kryssning. Nu är det iofs rätt mycket dyrare att kryssa i Karibien än i Östersjön så det är klart att det begränsar möjligheten för många att vara med. För oss som dessutom måste flyga över Atlanten först blir det ju ännu dyrare. I år var vi som jag skrivit tidigare ”bara” fem svenskar. Det var jag, Martina Johansson med sambon Mattias och så ett par från Västerås. Tidigare år har vi varit fler även om det väl förra året inte heller var så många.När jag var iväg första gången 2012 var vi över 20 tror jag. Är man det minsta intresserad av lågkolhydratskost och samtidigt vill få sig en trevlig sol- och badsemester så är dessa kryssningar absolut något att fundera på. Visst kostar det en del men väl på båten behöver det i princip inte kosta någonting alls då väldigt mycket ingår. Mat och vatten samt vanligt kaffe är bara att ta för sig av dygnet runt. Man kan lägga lite pengar på saker som alkohol och läskeblask men det behöver man ju inte. Det finns även lite matalternativ som kostar pengar men som sagt man klarar sig utan att lägga en krona till. Jag ska räkna noggrannare på mina kostnader när jag varit hemma ett tag men spontant kan jag inte tänka mig att jag lagt mer än 15-20 000 inklusive flyg över atlanten och tre extranätter i Orlando.

 

Nåväl, vad var det så som sades på konferensen då? Det var en väldig blandning av föreläsare och vissa var bättre än andra… Det var läkare med olika inriktningar, några kostrådgivare och en dietist samt en träningsexpert och så några ”trotjänare” (Jag tror inte jag glömt någon på bilden nedan).

14 0527-TommyTappar -20140527-00001Skärmavbild 2014-05-27 kl. 21.47.36

Årets föredrag var relativt korta och de flesta var på 30 minuter. Den korta tiden resulterade ganska ofta i två saker.

– Man blev klar några minuter tidigare då man var rädd för att dra över tiden. Detta var ju en relativt bra sak.

-Den andra saken som inträffade som var mindre bra var att de flesta egentligen inte var förberedda med 30 minutersvarianter av de normala presentationerna att själva föredragen i väldigt många fall blev röriga och hoppiga.

Jag tycker själv att jag var en av de få som hade planerat bra och fick i princip allt sagt som jag hade tänkt och med hygglig koll på tiden kunde jag skippa vissa saker utan att jag tror att det märktes. Så jag är så här i efterhand väldigt nöjd med min presentation. Det ska bli spännande att se om jag fastnade i någon av de två kamerorna som spelade in alla föreläsningarna.

Martina har redan skrivit en del om de ”tydliga” teman som hon såg bland talarna och jag kan nog bara hålla med henne där. Det det pratades allra mest om skulle jag nog säga var ketoner och ketogen kost. Nu var ju detta ingen tillfällighet då Jimmy Moore som ”arrangerar” konferensen precis (under kryssnings) lämnade in sista versionen av sin nya bok som just fokuserar på ketogen kost.

Det handlade om allt från hur man mäter ketoner och hur man med väldigt högt intag av fett snabbare kommer in i ketos. Det som är lite roligt med amerikaner är att de är så ohyggligt ”trångsynta” i den meningen att man skjuter in sig på en sak och så är det det som gäller. Generellt har man enormt svårt att se helheten. Att bara trycka i sig massor av fett för att komma upp i 80% energiprocent och sen äta skräp som ”Quest bars” och kilovis med nötter eller kött tror inte jag funkar. Man måste verkligen se bredare och ha koll på vad man äter i övrigt också. Sen är det en väldig hysteri hos vissa kring vilket fett man ska äta och inte äta och det tas fram ”bra” oljor som är mer att likna vid kosttillskott än mat. Återigen försöker jag trycka tillbaka alla dessa hysteriska människor till att bara äta naturlig och bra mat. Så for man börjar se maten som medicin så hamnar man snabbt i ett för komplicerat tänk.

Jag upplever också att det är vådligt många diskussioner som landar i att man jämför sina intag nästan som att det vore en tävling. Många samtal fick karaktären av att vara från ”AA-möten” eller liknande. Man ojade sig över att man åt fel dagen innan eller förra veckan… Man är helt enkelt ganska besatt av ”mat”. Detta ser jag iofs även ibland i Sverige också men inte lika tydligt. Vi måste avdramatisera allt mycket mera även om det kanske är lätt för mig att säga som kommer från en lyckad resa utan några egentliga platåer eller tidigare hälsoproblem. Men jag hoppas att jag kommer kunna hjälpa till både på min svenska och min engelska blogg och jag ska försöka fokusera på detta framöver.

En annan sak som det blev ganska mycket diskussioner om var kosttillskott som vitaminer och mineraler. Ett av föredragen handlade om just detta och några andra berörde det. Självklart bör vi se till att få i oss allt vi behöver men även här tycker jag det blir aningen ”hysteriskt” för den stora massan. Självklart måste man för vissa som har tendenser till bristsjukdomar försöka komma tillrätta med det men det sätt man pratar i USA så behöver alla ta tillskott för allt. Det man säger är att det behövs för att alla den processade maten inte innehåller det vi behöver men återigen måste jag då säga ”Ät naturlig och riktig mat”… Hur svårt ska det vara. Jag har ätit riktigt strikt LCHF i snart 4 år och jag upplever verkligen inga brister och mår hur bra som helst. Om jag skulle behöver en massa tester för att inse att jag lider av bristsjukdomar så skulle det kännas lite konstigt. Det blir då på något sätt ett konstruerat problem som förmodligen inte ens existerar.

Då tror jag mycket mer på en annan sak som diskuteras i Sverige men även lite på kryssningen och det är hormonernas inverkan på hela vårt komplexa maskineri. Här finns det mycket mer att fundera på tror jag. Jag satt alla middagarna med Dr. Michael D. Fox som driver en fertilitetsklinik i Florida och även om just fertilitet inte är mitt huvudintresse så pratade vi väldigt mycket om hormoner och om hur han ”behandlar” sina patienter som kommer och vill få hjälp att bli gravida. Mike kör själv strikt LCHF och är övertygad om att mängden kolhydrater och fett är absolut avgörande i vägen till att få en kropp i balans både för barnafödande och i allmänhet. Han ser tydliga och fina resultat även på både mamman, pappan och självklart barnet (både före och efter förlossningen) vid övergång till ketogen kost.

För att sammanfatta var trenderna lutar i USA så ser jag det som Martina gör.

  • Ketos
  • Få upp fettintagen
  • (onödiga) kosttillskott

Jag hoppas dock att hormonsidan får större utrymme och jag vet att flera av läkarna jag pratade med sneglar ytterligare mot diabetesproblematiken mer än den direkta övervikten. Tyvärr togs just detta inte upp så mycket men det vore kul om det till nästa år dyker upp någon diabetesläkare. Det som jag också tycker saknas är praktisk tillämpning. Det var i princip bara jag och två till som pratade ”verklighet”. De andra var ganska teoretiska. En av föreläsningarna var aningen annorlunda. Det var två lärare som satt vid mitt bord vid middagarna och de pratade om hur de försöker få in lågkolhydratstänket i delar av de kurser de har på college. En av dem var doktor i evolutionär biologi och den andra matematik och statistik. I statistikkurserna användes bland annat keys som ”dåligt” (eller bra) exempel på hur man inte bör göra. Det var lite roligt.

Ett och annat bra citat fick jag också med mig. Dana Carpenter pratade mycket om hur det är att äta logkolhydratskost i en omgivning som äter mycket kolhydrater och hon hade en bra idé på hur man på ett enkelt sätt kan bli av med många ifrågasättande personer när man tex inte vill äta en kaka eller bulle. Utan att ljuga sig fram om diabetes eller allvarligare saker kan man helt enkelt bara säga att ens blodsocker påverkas negativt av det ena eller det andra. Det är ju helt sant och folk respekterar det ganska ofta enligt Dana. Man behöver inte krångla till de

Ett annat citat jag kommer ta med mig användes i olika former efter att det ”sagts” första gången. I grunden är det tydligen en variant av ett citat från Voltair. Jag ska försöka försvenska det med det som sades var kopplat till att börja med LCHF och komma igång och kanske inte köra så strikt som jag från början. Så även om man inte tar bort alla kolhydrater direkt så är alla man tar bort bra. Citatet som användes var ”Don’t let perfect be the enemy of good”.

Som vanligt avslutades konferensen med en frågestund och den är ofta mer givande än själva föreläsningarna.

Jag satt placerad vid ett mycket trevligt sällskap. Jacqueline Eberstein (som arbetade många år med Atkins) och hennes man Conrad. VI fick höra en och annan rolig historia om Atkins och det är nog inte riktigt säker att de skulle göra sig i skrift… Det visade sig också att Jackie under 25 år studerat amerikanska inbördeskriget vilket var aningen förvånande. Det hon inte vet om tex slaget vid Gettysburg är nog inte värt att veta. Jag har länge funderat på att resa lite på östkusten i USA och då fram för allt till de platser som är ”viktiga” för kriget. Nu har jag fått massor med tips på både böcker att läsa och platser att besöka. Vidare satt som jag skrev ovan även Dr. Michael D. Fox vid mitt bord och honom pratade jag med ganska mycket förra kryssningen också. Mycket trevlig kille som har rätt bra koll på low carb världen i USA. Han använder som sagt kosten väldigt mycket i sina behandlingar med mycket lyckat resultat. De två sista platserna var som jag också nämnde ovan ett par lärare som båda är doktorer i sin respektive områden. Dr. George Diggs/Dr. Kerry Brock. Hon har matematik som specialområde och han evolutionär medicin och biologi. Han hade under många år rest runt med studenter till olika delar av världen för att studera bland annat kost och kostrelaterade traditioner. Så middagsdiskussionerna var riktigt intressanta även om det ibland blev väldigt ”tekniskt” för mig. Jag tror nog att jag lärde mig mer nya saker under middagarna än på föreläsningarna…

Något annat man tar med sig från sådana här tillställningar är boktips så några kan jag förmedla här:

  • 21 day sugar detox
  • Don’t die early
  • Big fat surprise
  • Edge effect

Så, det var det just nu. Mycket text blev det..

/Tommy

This entry was posted in Föreläsningar. Bookmark the permalink.

12 Responses to Kryssningsrapport

  1. Elisabeth Jonsson says:

    Mycket bra information och redigt skrivet.Jag nämnde din blogg idag på skaldemangruppen angående ratio,det va nåra som va förvirrade.

  2. Leopold Roos says:

    Intressant läsning.

    Såg ett stavfel ”jag liter av bristsjukdomar”.

  3. Karl E. Arfors says:

    En strålande rapport Tommy från Kryssningen som väl pekar på de skillnader som finns mellan US och vårt land och trevligt för dig att fa sitta vid samma bord som insiktsfulla människor, som också via dig bidrar till utvecklingen.
    hälsar Karl E. Arfors

  4. Th.B says:

    Kom på mig själv med att jag är dig tacksam för din och Martinas rapportering från
    Karibien äventyret.

    • Tommy says:

      Tack! Det är alltid kul att skriva av sig lite kring de reflektionerna man gör. Får se om det kan bli en fortsättning om några av de tydliga trenderna. Framför allt är jag sugen på att gräva ner mig lite i kosttillskott.

      /Tommy

  5. Bitte says:

    Tack för bra rapport!

    Skönt att se att det är fler som har en mer nyanserad syn på kosttillskott. Ett tag funderade jag på att börja sälja det, men jag har helt lämnat de tankarna nu. Det ÄR upphaussat – varför trycka i sig något extra om man mår bra?

    • Tommy says:

      Tack, ja, det där med kosttillskott är lite lurigt. Jag har funderat flera gånger på att ”börja” men jag kommer alltid på att jag mår toppen som det är. Enda kosttillskottet jag inte kan vara utan är koffein… 🙂

      /Tommy

  6. Per Wikholm says:

    Tack för intressant rapport! Har en allmän att LC-rörelsen är lite på dekis i USA, för evigt stämplad som en modediet som gått ur m,odet.

    Voltairecitatet heter på svenska: Låt inte det bästa bli det godas fiende.

    • Tommy says:

      Tack, misstänkte att det fanns en bra översättning. Det låter rätt bra på svenska också. Jag gillar verkligen det citatet och det funkar i de flesta sammanhang.

      /Tommy

  7. Penny says:

    Väldigt intressant! Tack för rapporten.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *